Tips & Tricks - Så skapas ljudet - Volym- och tonreglage

Pottar

Volym- och tonreglage kallas för pottar och är en förkortning av potentiometer. De påverkar ljudet om än i begränsad utsträckning. Vi ska här försöka förklara lite hur det fungerar. t ex så släpper en 250K i genom mindre diskant än en 500K. Därför brukar man köra 250K till singelcoil (som är diskantrika) och 500K till humbuckers, såvida man inte ytterligare vill förstärka mickens karaktär. Även kondensatorn har viss påverkan på ljudet.

Volymkontrollen på en gitarr är enkel. En potentiometer(pott) är virad så att när den vrids, matas mer och mer signal genom jordningen tills den slutligen klipper av helt. Vanligtvis är ingången på den ena sidan av kanalen, utgången i mitten och den andra änden ska gå till jord. Vilken ände som är jord bestäms av åt vilket håll potten ska användas.

Det finns två typer av pottar, logaritmiska eller linjär,  brukar stå A (log) och B (linj) på dem. Den logaritmiska är också använd som ljud-förminskare (audio-taper). Den linjära potten ger en rak, gradvis förändring när den logaritmiska har en mer progressiv förändring, dvs lite i början och sen kommer allt på en gång (ketchupeffekten). A (log) brukar användas till volym och B (linj) till tonkontroll. Men det varierar från tillverkare till tillverkare, från gitarrist till gitarrist. Finns inget rätt och fel utan det är tycke och smak som gäller. 


Den logaritmiska potten kallas ljud-förminskare(audio-taper) för att den justeras för hur vi hör förändringen. Så förändringen är inte gradvis. Vårt öra uppfattar det som om den vore det. Eftersom en ände av potten är annorlunda mot den andra kan den inte användas i den andra riktningen då den kommer låta värre än en linjär pott. Detta är anledningen till varför många vänstergitarrer har kontrollerna virade åt samma håll som de till höger. Det kan kännas lite konstigt, då det verkar som om de fungerar på fel sätt, men pottarna arbetar så effektivt de kan. Det är möjligt att få bakåtvända pottar som funkar för vänstergitarrer, men om du desperat behöver att ändra potten på din vänster gitarr så att de fungerar på rätt sätt, så kan det vara smart att använda en linjär pott och stå ut med den lilla förändingen av hur de fungerar.
 

De flesta gitarr-pottar är lödda i värden om 250K och 500K ohm. Många tillverkare använder 500K till allting. Fender använder 1Meg (1000K) pottar i Telecaster. Gibson använder nu 300K pottar för volymen och 100K pottar för tonen. En god tumregel är använda 500K logaritmiska (A) pottar för volymenkontollen av gitarren med humbuckermickar, 250K för gitarrer med Single coil, och motsvarande fast linjär (B) för tonkontroll. En del gitarrer med 500K pottar som tonkontoll låter som om de har en linjär pott då tonförändringen studsar på slutet av rotationen. Detta på grund av att det är fel värde och inte en pott som är logaritmisk eller linjär. Ett byte till en pott med mindre värde jämnar ofta ut det. Kolla gärna i vår avdelning med Gitarrteori för mer information. 
 

De flesta pottar för gitarrer har ofta ett standard skaft för att passa knapparna. Pottar från udda ställen kan ha ett solitt skaft och kommer inte att passa samma knappar. Telecastern använde en solid skaftpott och hade knoppar som fästes med hjälp av en lås-skruv. Sådana här knoppar finns att köpa men det är värt att försäkra sig
om att du kan använda ditt val av knoppar på din gitarr. Storleken på huset varierar i diameter, det finns lite större och lite mindre. Det är ingen kvalitetsskillnad. Däremot blir längden på slaget från 0 till 100% längre på en större och därmed större exakthet. Det har för en dödlig ingen större betydelse. 
 

Konding

Passiva (inte batterikrävande) tonkontroller fungerar vanligtvis på liknande sätt. Istället för att jorda all signal från gitarren, filtreras den genom en kondensator(konding). Olika värden på kondingar kommer att förminska olika frekvenser. De mest vanligt använda kondingarna för gitarr-tillverkning är mellan 0,001mF (mikrofarad) och 0,01mF.

En konding med högre värde tar bort mer diskant än en med mindre värde. T.ex. en konding med 0,05 mF kommer att ta bort mer diskant än en med 0,02mF. Fender använder huvudsakligen kondingar med 0,01 till 0,05 mF och Gibson använder mycket 0,02mF kondesatorer.

De finns en mängd olika typer av kondesatorer som alla fungerar på samma sätt men är gjorda med liten skillnad på material. Den mest vanliga som används för gitarrer är en keramisk diskkondensator. De kostar bara ett par kronor styck så det kan vara värt att köpa ett par olika och prova och exprimentera fram det ljud som passar dig bäst.

 

 

Green TL Rosewood

Gitarr pottar

Kondning